Spira

I juni planterade Ulrica Tegblom och Marianne Hägglund. Bild: Ulrika Ljungblahd

Odlar i kyrkans gamla sandlåda

Visserligen väntar skördefest med squash, rädisor och majrovor, men kanske är Tillsammansodlingen främst ett sätt att uppmuntra varandra att leva mer hållbart.

Den 50 kvadratmeter stora sandlådan utanför Ersbodakyrkan har bytt skepnad. Sanden har bytts ut mot matjord och lekställningen ersatts av en tunna för regnvatten. Nu ska flera meterbreda odlingsbäddar fyllas med grönsaker, bär och andra ätbara växter.

Under hela sommaren träffas alla som vill arbeta med trädgårdslandet på onsdagskvällarna. Haitham Ezzat, som är aktiv i Ersbodakyrkan, blev jätteglad för inbjudan. Första träffen planterar han morotsfrö för morotsfrö i raden som dragits upp med baksidan av en kratta. I hemlandet Egypten odlade han tomater, vitlök, gul lök och majs.

I en annan del av trädgårdslandet planterar Elisabeth Tobiasson squashplantor som hon drivit upp hemma.

- Ska vi sätta några rädisor mellan dem som vi kan äta innan squashen breder ut sig? frågar hon Anita Nordström och Roger Olofsson som står bredvid.

 

Spenat blommar direkt

För att få hjälp med planeringen av odlingen inleddes projektet under våren med en föreläsning av odlare Susanne Hjort, som är engagerad i Umeås Miljökafégrupp och Kollektiv Skafferiet. Just växtföljden är en utmaning för odling i stan och pallkragar, konstaterar hon. För att inte jorden ska bli utmattad och resultatet dåligt måste växterna växla mellan åren. Hon tipsade också om att det inte är läge att så spenat i början av säsongen så här långt norr ut där långa ljusa nätter gör att de går i blom direkt.

- Då är det bättre att odla rädisor först och spenat senare. Eller välja mangold som är släkt med rödbetan och minst lika bra som spenat, föreslår hon.

Enligt Susanne fortsätter intresset för tillsammansodling att växa. Det finns stadsodling i Broparken, i Bostadens kvarter på Ålidhem och vid Carlskyrkan. Delvis beror det på trenden att odla mat och äta färska grönsaker, men hon tror också att insikten att Sveriges försörjningsgrad är så låg bidrar. Visserligen kommer stadsodling aldrig att kunna ersätta landsbygdens bidrag till städernas försörjning, men det kan öka förståelsen för var maten kommer ifrån.

- Det finns också en andlig aspekt av odlandet. Det är en tillfredsställelse att finna samhörighet i det som växer och på ett djupare plan komma närmare naturen.

 

Hittar fler sätt att leva hållbart

För Ersbodakyrkan är visionen om tillsammansodling också större än "bara" odling. Det handlar om att vara en del av omställningen av en hel stadsdel.

- Miljörörelsen fokuserar ofta på problemen, medan omställningsrörelsen fokuserar på vad vi i stället kan göra, säger Susanne och tipsar om boken The power of just doing stuff av Rob Hopkins.

I arbetet med omställning mot ett mer hållbart samhälle, där matproduktion är en stor del, tycker Susanne att Tillsammansodlingen är ett bra sätt att använda kyrkans resurser.

- Odlingen ger människor en fantastisk möjlighet att träffas och prata. Det kan leda till annat, kanske kan de börja dela verktyg eller cykla tillsammans. Det gäller bara att vara öppen för möjligheterna!

För Christofer Sjödin, präst i Ersbodakyrkan och ordförande i Svenska kyrkans miljögrupp i Umeå, är odlingen ett försök att jobba med hållbarhet ur flera aspekter.

- Det handlar om att hitta sätt att hjälpa varandra att leva mer hållbart och bli personer som höjer rösten för miljön, säger Christofer Sjödin.

 

Vackra, ätbara inslag

I ena kortänden av odlingslådan är Marianne Hägglund i full färd med att gräva ner en rabarberplanta.

- Vi fyller upp med tagetes som håller ohyran borta. Sen tar vi ringblommor, vi vill ju ha lite fägring också.

- Och så kan man ju äta dem, kommenterar Ulrica Tegblom, medan hon gräver ner ännu en blomplanta.

- Ja, kocken Tareq Taylor på tv använder ju ofta blommor, svarar Marianne.

Hon har haft odlingslott i 35 år, men är även engagerad i stadsodling. Det är hon som gjort skissen över växterna.

- Det här ser ju fantastiskt ut! Vilket gäng, utbrister Christofer Sjödin. Nu är det dags för kaffe och kaka som Marianne bakat.

Runt kaffetermosarna och vallmokakan fortsätter samtalet om vilka kryddväxter som ska planteras. LennART Frostensjö föreslår kanel-
basilika, citrontimjan och blåblommig isop.

- Jag läste att förr stoppade man en kvist isop i psalmböckerna så att folk inte skulle somna, berättar Marianne.

- Bra! Så om vi odlar isop kan jag ha mycket längre predikningar i höst, kontrar Christofer Sjödin innan han och resten av
gänget återgår till planteringarna.

Senast uppdaterad: 8 september 2016

Dela

Bild: Ulrika Ljungblahd

FIN: hållbarhet

Svenska kyrkan villl verka för ett hållbart samhälle präglat av kretsloppsprincipen.

Vi ska:

  • Utveckla former för att stödja människor till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar livsstil.
  • Systematiskt arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor.

Läs hela måldokumentet som kallas FIN, församlingsinstruktion

Vadå hållbart?

Ekologisk hållbarhet är verksamheters klimatpåverkan, användning av kemikalier med mera.

Social hållbarhet omfattar mänskliga rättigheter, mångfald och hälsa. Det handlar också om social sammanhållning och behovet av sociala skyddsnät.

Ekonomisk hållbarhet är effektiv och ansvarsfull resursanvändning samt insatser för att förhindra korruption.

(Ur Svenska kyrkans hållbarhetsredovisning 2015)

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!