Spira

Samtal om att ge tiggare värdig vistelse

Vad gör kommunen akut och vad gör vi som enskilda och föreningar för att ge människor som tigger en värdig vistelse i Umeå?
Många frågor ventilerades på lunchtimmen när Öppen gemenskap bjöd in till samtal om situationen för människor som tigger.

ny1405b_samtal

Magdalena Sundqvist, ÖG, Satu Lindgren, Romer i minoritetsgruppen, Kenneth Nordgren, kyrkoherde, Lotta Holmberg (Fp) socialnämnden, Eva Andersson (S), socialnämndens ordförande.

Lokalen på Kafé Station var knökfull den 13 maj 2014 när representanter från socialnämnden, kyrkor och föreningsliv och brobyggare samtalade.

- Att se så många tiggare är ovanligt i Umeå, det beror på att EU släppte den fria rörligheten även till Rumänien och Bulgarien den första januari, säger socialnämndens ordförande Eva Andersson (S). Vi kan inte använda skattepengar hur vi vill. De kan vistas i landet tre månader men ska försörja sig. Akuta behov ska vi se för. Vi har bra samarbete med föreningar, organisationer och kyrkor och måste hjälpas åt.

Öppen gemenskap, ÖG, har dagtid och tre kvällar i veckan en öppen verksamhet dit alla i behov kan komma för att duscha och äta.
- Vi ser att det kommer fler som kan tillhöra den här kategorin, en ökning från noll till tio personer, säger Magdalena Sundqvist, ÖGs verksamhetschef.


Får höra berättelser

Brobyggaren för de romska grupperna i kommunen och ordförande i Romer i minoritetsgruppen, Satu Lindgren, beräknar att de nyligen hitkomna fattiga personernas från Rumänien är 63 personer.

- Vår förening har delat ut mat, kläder och hygienartiklar. Jag får höra berättelser från hemlandet. De har det kanske 20-30 gånger värre än bekanta med behov i Sverige. De har inget värde där. Det finns de som uppmuntrat dem som kommer hit att ta lån på en bil och åka till Sverige. "Där kan ni få ihop mycket pengar".

Men dagsinkomsterna är små, så de är inte lyckosökare, utan ser inga alternativ.

- De tigger kanske för att en anhörig ska kunna göra en operation eller för att kunna lägga nytt golv i ett mycket risigt hus, säger Satu Lindgren.
Romer i minoritetsgruppen söker nu förstärkt föreningsbidrag.


Vad gör kommunen?

Vad måste och kan då kommunens socialtjänst göra åt situationen? Moderator Bertholof Brännström vänder frågan till socialnämndens Lotta Holmberg (Fp) och ordförande Eva Andersson.
Socialnämnden har många röda siffror i budgeten och får inte ställa människor i utanförskap mot varandra, andra i utanförskap får inte trängas undan för de här grupperna.

- Alla är överens om att göra gränsöverskridande hjälpinsatser. Det här rör sig om värdefulla människor med samma värde som vi har, sa Lotta Holmberg.

Enskilda individer har alltid möjlighet att söka bidrag och då bedöms de akuta behoven lika.
- Det är ingen skillnad om du är pitebo eller från Rumänien och det är behovet som bedöms. Vi har fått in ansökningar också från romer och i gott samarbete med Satu Lindgren jobbar vi vidare med dessa. En och annan som velat resa tillbaka, har också kommit till oss och fått bistånd till en resa. Men de har bara rätt till en hemresa, vilket är rättsligt prövat, säger Eva Andersson (rättelse 20140515, de tar inte lån).


Hur långt går vistelseansvaret?

Kyrkoherde Kenneth Nordgren frågar hur kommunen ser på det lagliga ansvaret för alla som vistas här.
- Frågan är hur långt går vistelseansvaret och vilken kommun vi vill vara en del av? Det får inte bli glapp så människor faller mellan stolarna, säger Kenneth Nordgren. Då blir det social apartheid, vi utrotade den i Sydafrika. Jag har inte hunnit prata med Eva innan, men nog vill jag vara en del av en kommun som gör mer åt den akuta situationen.

Eva Andersson tror det är många som inte vet att de ska vända sig till socialtjänsten. Socialnämnden trycker nu en informerande broschyr på många språk.
- Stockholm har gjort det med gott resultat. Vi ska också kalla hela civilsamhället till ett möte nästa vecka om hur vi kan möta de här personerna på ett människovärdigt sätt som vi umebor kan vara stolta över.


Kan vi som individer göra skillnad?

Kenneth Nordgren berättar att också Svenska kyrkan märker av de nytillkomna fattiga i Umeå.
- Diakonerna möter människor i marginalen och har haft kontakter med romer under många år. Den nya gruppen märks också påtagligt.

Genom så kallade diakonikassor får personer i akut behov hjälp, det är pengar som inte tas från medlemsavgiften utan till exempel samlas in genom kollekt.

- Nu har vi diskuterat EUs toppolitik och socialtjänstlag, men frågan studsar tillbaka på oss. Kan jag göra skillnad? Jag träffade 18 personer ur den här gruppen igår kväll. De vet inte att vi pratar om dem, det blir så lätt distans och "vi och dom". De jag träffade begärde inget av mig men bjöd på bröd.


Integrationsnätverket kliver gärna in

Några som inte deltog i panelen gjorde korta inlägg. En av dem var Lasse Jakobsson (V) som sitter i kommunfulllmäktige och kommunstyrelsen.
- EU skulle bli rättvist men vi ser massfattigdom. Människor får lämna sina hem, EU har misslyckats med att ta hand om sina medborgare trots att det finns pengar. Företag däremot har stora rättigheter.

Gunnel Largerkvist, kyrkopolitiker i Umeå och Luleå stift, efterlyste initiativ från kommunen.
- Det finns redan ett integrationsnätverk som fortsätter jobba och vi har tio års erfarenhet, även om vi tidigare arbetat med gruppen ensamkommande flyktingbarn. Vän i Umeå finns också, vi har erfarenhet och kan kliva in men vi vill att kommunen tar initiativet.

Hon fick snabbt ett kort svar av Eva Andersson.
- Det kan inte vi som socialnämnd göra men Umeå kommun som står för värdskapet, kan bjuda in till något sådant.

Elmer Eriksson (M) i socialnämnden lyfte att tiggeri inte är ett nytt fenomen .
- Ändå har vi ingen större beredskap än socialtjänstlagen och EU-direktiv, det måste vi se till att ha i framtiden.


Vill synliggöra frågan

Anders Sellström (Kd) kandidat till EU-parlamentet, tycker det är bra att umeborna uppmärksammar Europas problem.
- Det är fantastiskt att vi reagerar som medmänniskor, att civilsamhället fungerar och löser kortsiktiga problem. Andra som kommer, till exempel arbetskraftsinvandring sugs in i välfärdssystemet. Det här ger ett annat synliggörande av fattigdom.

Det finns en hel del pengar i EUs socialfond för att utjämna.
- Rumänien har bara utnyttjat 30 procent av pengar de får, men en bidragande orsak kan vara att 15 procent måste självfinansieras. EU har misslyckats med att ligga på och följa upp Rumänien. Vi vill synliggöra frågan och ta bort självfinansieringen.

Han tycker att EU och fri rörlighet är bra.
- Annars hade gränserna gjort att vi inte känt till den här fattigdomen, men personerna hade inte haft det bättre. Om företag anställer dem får de stanna. Det finns partier som är motståndare till det ta, men vi vill värna om det, säger Anders Sellström


Kanske kan Umeå bli vänort

Vid ett möte förra veckan kom ett nätverk till, eller i alla fall en Facebook-grupp. Bertholof Brännström frågar Eva Andersson vad vi mer kan göra nu konkret tillsammans och om Umeå till exempel kan bli vänort till en stad i Rumänien och stötta på så vis. Hon kunde inte svara men lovade ta med frågan till nämnden.

- Eftersom vi inte styr kan jag inte bestämma, men om jag fick önska skulle jag säga ja och omfördela pengar från andra projekt, sa Lotta Holmberg.
- Lägg ett förslag om det är pengar som ska flyttas inom socialnämnden, kontrade Eva Andersson.


"Tillsammans kan vi göra ändå mer"

Avslutande ställde Bertholof Brännström frågan om vi är vi på väg bort från tiden då samhällssystemet tar hand om problemen.
Samhället ska fortsätta ta hand om problemen, menade Magdalena Sundquist
- Men ibland kan vi komplettera samhället, det kan vara enklare att göra insatser som organisation. Tillsammans allihop kan vi göra ändå mer skillnad.

- Jag tror det är farligt om staten är större än civilsamhället och vi tror att vi kan köpa oss fria via skattesedeln, sa Anders Sellström.
- Det är klart att när samhället blivit mer komplext behövs fler aktörer för de komplexa problemen, svarade Kenneth Nordgren.

Eva Andersson påminde om att problemet med tiggeri och romska grupper i utanförskap inte är något nytt.
- Men jag är jättestolt över att fler vill engagera sig och det som händer nu kan göra Umeå till ett bättre samhälle. Vi har ett jättestort ansvar tillsammans.

Dela

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!