Text Helena Andersson | 9 februari 2012

Kategorier: Recept 

- Är pastasalladen utan kött? frågar vegetarianen Johanna Fredriksson, innan hon lägger den på sin tallrik med bönsallad och hummus. Ewa Bergqvist, som äter en kost med få kolhydrater, ratar pastan och tar grönsaker till sin lax. Mikael Lindberg kompletterar älggrytan med närodlad potatis. Alla tre har med sig egna tillbehör till den framdukade salladsbuffén.

- Jag är en extrem godisgris och åt mycket godis när jag var gravid, berättar Ewa, som efter graviditeten börjat en lågkolhydratkost för att slippa godissuget och gå ner i vikt.

Istället för pasta och bröd blir det mycket fisk, ägg, kött, smör och grönsaker. Mikael äter också kött, men bara det han jagat själv eller från gårdar han känner till. Han är kritisk till hur djur hanteras vid till exempel slakttransporter.

- När jag hamnade i diskussioner om kött insåg jag att jag var på vegetarianernas sida. Samtidigt jagar jag älg och fågel, och där är ju djurhanteringen en annan.

Johanna har däremot valt bort kött helt och hållet. För henne är anledningen djurhållningen och att hon inte vill äta levande varelser, men också miljö och hälsa, eftersom hon tycker att hon blir piggare.

- Jag är mer medveten om vad jag äter nu än innan och tänker på att få i mig allt jag behöver.

 

Val som provocerar

Ewa har märkt att många blir intresserade när hon berättar om sitt matval, särskilt de som har sockersug.

- Jag tror att det kan vara mer provocerande när någon väljer bort mat utifrån ideologiska skäl, eftersom andra kan känna sig ifrågasatta. Jag har valt diet av hälsoskäl, och det påverkar inte själ och hjärta, säger Ewa.

- Men jag kan tycka att det är provocerande att äta så mycket kött som jag uppfattat att många gör med LCHF, protesterar Johanna.

- Det jag har emot en helt vegetarisk kost är att den ofta innebär långa transporter, säger Mikael, som själv helst äter närproducerat och närodlat.

Varje höst fyller han familjens tre frysar med älg, lamm från systerns gård och svamp.

- Den situationen avundas jag dig! När jag växte upp köpte vi en halv gris av granngården och fiskade mycket, men att leva så i dag skulle innebära att jag behövde lägga om mitt liv, säger Ewa Bergqvist.

- Jag och min man bor i lägenhet, men har en liten gräsplätt där vi odlar grönsaker. Det räcker bara till några måltider, men maten smakar aldrig så bra som då, konstaterar Johanna.

Johannas man äter kött, men bara vegetariskt hemma. Ewas man äter delvis som hon, medan de två barnen också får kolhydrater. Mikaels familj delar inte hans mathållning.

- Men de vill ju gärna laga mat som jag också äter. Det skulle nog bli mer kyckling och bacon för dem annars, tror Mikael.

 

Hittar fler och fler argument

Ewa har inga ideologiska problem med att äta kött, och äter egentligen inte mer kött än före dieten, men hon har börjat fundera en del på djurhållning och vad hon vill förmedla till sina barn. Mikael påpekar att det är lätt att distansera sig från verkligheten om man bara ser kött som något vacuumförpackat i affären.

- Förr tänkte jag att om man ska äta kött ska man också klara av att avliva djuret själv, men jag är inte lika rabiat i dag, säger Mikael.

För Johanna är matvalet en del av en större ideologi, som rymmer djurskydd, miljö, rättvisefrågor och hälsa.

- Jag försöker över huvud taget konsumera mindre och handla ekologiskt och fairtrade. Det är svårt att veta vad som kom först, frågorna hänger ihop med varandra.

- Ofta hittar man fler och fler argument när man väl valt väg, för att rättfärdiga sitt beslut, säger Mikael Lindberg.

Ingen av de tre tycker att deras matval ställer till stora problem i vardagslivet, men ibland känner de sig besvärliga eller tråkiga när de tackar nej till mat eller fika.

- Blir jag bjuden på smörgåstårta så äter jag det ändå, men då blir jag jättetrött dagen efter, berättar Ewa.

 

Är mat mer än det vi äter?

- Jo, det är en viktig del av gemenskapen. Jag tycker vi har tappat bort mycket av det, vikten av att samlas kring matbordet, säger Johanna.

- Det kanske har blivit så på grund av vårt överflödssamhälle. Förut samlades folk kring det lilla de hade, säger Ewa.

- Mat kan också vara en identitetsmarkör och en statusmarkör, om du äter gåslever eller leverpastej, säger Mikael.

- Det kan också vara kulturyttring. När man är utomlands vill man gärna äta lokal mat och tror att det avslöjar något om hur det är där, säger Johanna.

- Jag tror att det är vanligt att fler frågor följer med maten för den som är vegetarian. Jag har vänner som är vegetarianer och flera av dem är politiskt engagerade, säger Ewa.

När Johanna Fredriksson blev vegetarian var de flesta av hennes vänner vegetarianer och veganer. Hon bodde fortfarande hemma och valet innebar att hon fick börja laga sin egen mat.

- Det blev verkligen ett uppsving i mitt intresse för matlagning! Jag åt mycket tillsammans med mina vänner och det var som en ny värld öppnade sig!

Också Mikael umgicks med många veganer när han valde att sluta köpa kött. I Ewas omgivning finns det flera personer som valt att äta enligt LCHF.

- Visst är det lättare att välja något när många runt omkring redan provat. Ofta finns det en genomgående åsikt i en grupp, och det är svårare att bryta med den. Då behöver man så mycket bättre argument för sin sak, än om man följer de andra, säger Ewa, och drar paralleller till forskning.

 

Finns det en enda sann matfilosofi?

- Nej. Alla får göra som de tycker, bara de gör ett medvetet val, vilket det än är, tycker Mikael, men Johanna håller inte riktigt med:

- Jag vill hävda att mina beslut påverkar andra. Alla får göra som de vill, men jag kommer att fortsätta upplysa om vad deras val får för konsekvenser.

- Jag är forskare och blir skeptisk när någon påstår att en viss diet är bättre för alla. Jag har lättare att acceptera det hos vegetarianer, som gör ett val utifrån ideologi, säger Ewa Bergqvist. Samtidigt märker jag att jag blir väldigt entusiastisk över min diet eftersom jag känner att jag mår så bra av den.

Mikael Lindberg konstaterar att han har svårt för alla grupper som vill pådyvla andra sin upplysthet, vare sig det gäller mat eller religion.

- Det bästa sättet att argumentera för sin sak är att leva efter det, vara ett exempel, säger Johanna Fredriksson.

Fotnot
LCHF-kost (low carbohydrate, high fat) innehåller en mycket låg andel kolhydrater, en ordinär andel proteiner och en hög andel fett.

GI-kost (glykemiskt index) förordar långsamma kolhydrater som inte snabbt höjer blodsockret.

Senast uppdaterad: 21 februari 2012