Hon har provat sockerfasta, tv-fasta och konsumtionsfasta. Nu planerar Sara Pettersson att bli vegan fram till påsk.
Text Erika H Magnusson | 9 februari 2012
- Att fasta har blivit tradition på bara två år. Jag tycker det
är kul och utmanande och förhoppningsvis ger det ringar på vattnet
i övriga livet, säger hon.
Kristendomen har sin mest kända fasteperiod efter fettisdag fram
till påsk men också en i advent vilket färre uppmärksammar. Senast
körde Sara Pettersson en favorit i repris före jul, nämligen
sockerfasta.
Sara liknar fastan med en period träning då hon försöker bli
bättre på något. Hon är peppad innan och mår bra av det. När hon
bestämt sig är det inte så svårt.
- Då är det lugnt. Men får jag svackor är det ok att bryta
fastan på söndagar. Om jag sockerfastar brukar det räcka att äta
något litet eftersom jag inte är van sött.
En del blir taggade
Nu funderar hon på att prova vegan-kost fram till påsk. Det
svåraste blir troligtvis inte att vara utan till exempel mögelost
som hon tycker mycket om, utan att bemöta människor.
- Vissa blir obekväma. När jag sockerfastat har de inte velat
äta godsaker bredvid mig. Min mening är inte att lägga skuld på
andra, säger Sara Pettersson.
En del blir taggade och vill diskutera, så fastan öppnar för
samtal om viktiga frågor.
Om Sara Pettersson ska orka jobba tror hon inte hon skulle klara
den traditionella fastevarianten helt utan fast föda.
- Jag brukar tänka ganska fritt kring fastan. Eftersom jag redan
är vegetarian behöver det inte handla om maten.
Inspirerad av en medlem i Ålidhems församling fokuserade hon på
tacksamhet inför förra påsken.
- Jag försökte komma ihåg att vara tacksam och uttrycka min
tacksamhet.
Nyligen hörde hon talas om en kompis kompis som fastat genom att
tänka positiva tankar om människor hon har svårt för.

Ger och tar av varandras fasta
Fasta innebär att avstå något men också att fylla på med
annat. Tv-fastar Sara så försöker hon läsa mycket
istället.
Både Sara och hennes man Jakob Pettersson fastar men inte
nödvändigtvis på gemensamt tema.
- Vi ger och tar lite av varandras fasta. Tv-fastar han sitter
inte jag och ser en massa program i rummet intill och om jag
sockerfastar, frossar han inte i godsaker framför näsan på mig,
säger hon.
Att fasta i advent är ovanligt; fejande och julklappsjakt lämnar
litet utrymme till eftertanke. Sara känner inte så mycket av
julstress eller att det måste bli en »perfekt jul«. Hennes
avstressade inställning tror hon delvis beror på att hon
shoppingfastat tidigare.
Under påskfastan försöker Sara och Jakob be så kallad
tidegärdsbön tillsammans på morgonen. Tidegärden är skrivna böner
vid fasta tider under dagen.
Sara arbetar som pedagog i Ålidhems församling och för att tron
inte främst ska reduceras till något jobbrelaterat, tycker hon att
fastan är ett bra projekt.
- Den manifesterar min tro och hjälper mig att göra den verklig
i livet.
Senast uppdaterad: 13 februari 2012
Efter semlan kommer fastan
Fastan är en förberedelsetid inför påsken, som advent inför
julen. Det är en tid för eftertanke och återhållsamhet. Vårens
fasta börjar dagen efter fettisdagen och varar 40 dagar, från
askonsdagen, den 22 februari 2012, till påskafton.
Att avstå från att äta kött är en vanlig fasta. Andra saker kan
vara godis, tv-tittande, internet och alkohol. Ofta avstår man
något som känns viktigt.
Det man låter bli ska komma till nytta på annat vis, kanske som
pengar till fattiga eller som tid till bön, läsning eller
relationer.
På söndagar fastar man inte. Även Jungfru Maria bebådelsedag
»våffeldagen« bryts fastan.

Publicerad i Spira
Nr 1 2012
På webben
9/2 2012