Spira

– Jag tänker nog att världen och Umeå skulle se annorlunda ut om fler fastade och la mer tid på bön. Vilka konsekvenserna blir beror också på vilken anledning folk har till att fasta, säger Sara Pettersson. Bild: Anna Ådén

...och där emellan kommer fastan

Hon har provat sockerfasta, tv-fasta och konsumtionsfasta. Nu planerar Sara Pettersson att bli vegan fram till påsk.

- Att fasta har blivit tradition på bara två år. Jag tycker det är kul och utmanande och förhoppningsvis ger det ringar på vattnet i övriga livet, säger hon.

Kristendomen har sin mest kända fasteperiod efter fettisdag fram till påsk men också en i advent vilket färre uppmärksammar. Senast körde Sara Pettersson en favorit i repris före jul, nämligen sockerfasta.

Sara liknar fastan med en period träning då hon försöker bli bättre på något. Hon är peppad innan och mår bra av det. När hon bestämt sig är det inte så svårt.

- Då är det lugnt. Men får jag svackor är det ok att bryta fastan på söndagar. Om jag sockerfastar brukar det räcka att äta något litet eftersom jag inte är van sött.

 

En del blir taggade

Nu funderar hon på att prova vegan-kost fram till påsk. Det svåraste blir troligtvis inte att vara utan till exempel mögelost som hon tycker mycket om, utan att bemöta människor.

- Vissa blir obekväma. När jag sockerfastat har de inte velat äta godsaker bredvid mig. Min mening är inte att lägga skuld på andra, säger Sara Pettersson.

En del blir taggade och vill diskutera, så fastan öppnar för samtal om viktiga frågor.

Om Sara Pettersson ska orka jobba tror hon inte hon skulle klara den traditionella fastevarianten helt utan fast föda.

- Jag brukar tänka ganska fritt kring fastan. Eftersom jag redan är vegetarian behöver det inte handla om maten.

Inspirerad av en medlem i Ålidhems församling fokuserade hon på tacksamhet inför förra påsken.

- Jag försökte komma ihåg att vara tacksam och uttrycka min tacksamhet.

Nyligen hörde hon talas om en kompis kompis som fastat genom att tänka positiva tankar om människor hon har svårt för.

 ar1201b_semla

Ger och tar av varandras fasta

Fasta innebär att avstå något men också att fylla på med annat.  Tv-fastar Sara så försöker hon läsa mycket istället.

Både Sara och hennes man Jakob Pettersson fastar men inte nödvändigtvis på gemensamt tema.

- Vi ger och tar lite av varandras fasta. Tv-fastar han sitter inte jag och ser en massa program i rummet intill och om jag sockerfastar, frossar han inte i godsaker framför näsan på mig, säger hon.

Att fasta i advent är ovanligt; fejande och julklappsjakt lämnar litet utrymme till eftertanke. Sara känner inte så mycket av julstress eller att det måste bli en »perfekt jul«. Hennes avstressade inställning tror hon delvis beror på att hon shoppingfastat tidigare.

Under påskfastan försöker Sara och Jakob be så kallad tidegärdsbön tillsammans på morgonen. Tidegärden är skrivna böner vid fasta tider under dagen.

Sara arbetar som pedagog i Ålidhems församling och för att tron inte främst ska reduceras till något jobbrelaterat, tycker hon att fastan är ett bra projekt.

- Den manifesterar min tro och hjälper mig att göra den verklig i livet.

Senast uppdaterad: 13 februari 2012

Dela

Efter semlan kommer fastan

Fastan är en förberedelsetid inför påsken, som advent inför julen. Det är en tid för eftertanke och återhållsamhet. Vårens fasta börjar dagen efter fettisdagen och varar 40 dagar, från askonsdagen, den 22 februari 2012, till påskafton.

Att avstå från att äta kött är en vanlig fasta. Andra saker kan vara godis, tv-tittande, internet och alkohol. Ofta avstår man något som känns viktigt.

Det man låter bli ska komma till nytta på annat vis, kanske som pengar till fattiga eller som tid till bön, läsning eller relationer.

På söndagar fastar man inte. Även Jungfru Maria bebådelsedag »våffeldagen« bryts fastan.

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!

ANNONS