Såväl kristna och buddhister som icke-troende mediterar. På fredagsmorgnar kan de göra det tillsammans.
– Man kan vara trygg i sin tradition och samtidig berikas av att dela närvaro, tystnad och samtal med andra, säger Gustav Ericsson, som initierat nätverket Anzenkai och leder meditationen med Daniel Pettersson.
Text Ulrika Ljungblahd | 29 mars 2012
Långsamt vaknar staden utanför de låga vindsfönstren. Åtta
personer sitter tysta på varsin kudde på det bruna plankgolvet.
Några var på plats redan klockan 6.30 och vi andra har droppat in
eftersom. Morgonens tre sittande meditationspass är 20-30 minuter
långa vardera med tio minuters meditativ gång emellan. När den
djupa tonen från klangskålen ljuder för sista gången sträcker vi
försiktigt på oss, reser oss och bugar lätt för att tacka varandra
för den delade tystnaden.
Det är dags för te och en stunds samtal innan var och en går
vidare till sitt. Erfarenheterna av meditation varierar - några
sitter varje dag, andra är nybörjare. Vissa är kristna, andra
buddhister eller har någon annan livsåskådning. Och det är
tanken.
- Vi kan dela övningen oavsett livsåskådning och livserfarenhet.
Sedan kan vi använda vilket språk vi vill för att beskriva vad vi
varit med om, säger Daniel Pettersson, folkmusiker och
massageterapeut.
Själv kom han i kontakt med meditationsformen zazen som tonåring
via en bok om jujutsu i skolbiblioteket i Boliden. Längst bak fanns
bilder på en farbror som visade zazen. Meditationsformen innebär
att sitta stabilt, bekvämt, upprätt och stilla medan man låter
tankar och känslor komma och gå. Sitta rakt upp och ner - helt
enkelt.
- Att bara sitta är både det enklaste och svåraste som finns,
konstaterar Daniel som lärde sig zazen på egen hand. Efter flytten
till Umeå hittade han zenbuddhistiska grupper att sitta tillsammans
med.
Givande besök i buddhistiskt kloster
För ett par år sedan lärde Daniel känna Gustav Ericsson, som
lärt sig meditation i både kristna och zenbuddhistiska sammanhang.
I ett buddhistiskt kloster i Nepal fick Gustav som 19-åring första
gången tanken att bli präst.
- Det tog mig tolv år, skrattar Gustav, som numera är präst i
Mariakyrkan, där han också leder meditationspass.
På en kvällssamling i kyrkan berättade han för ett par veckor
sedan om en resa som han och diakonen Åsa Norin gjorde till det
buddhistiska retreatcentret Plum Village i Frankrike. Syftet med
resan var både religionsdialog och att ta del av meditation och
övningar i mindfulness. Reaktionerna i kyrkan var till största del
positiva. De mer skeptiska kan summeras med att kristendomen är
perfekt och det därför inte finns någon anledning att åka iväg och
lära sig något av andra.
- Att vara öppen för andra uppfattas ibland som att sänka sin
egen tradition, konstaterar Gustav.
Religion som är mer konst än matematik
Själv har han aldrig upplevt någon sådan konflikt. Hans resor i
Asien, där han bland annat levde nära den japanska zenläraren Gudo
Nishijima Roshi, har tvärtom gjort honom mer grundad i kristen
tro.
- Övningar från zenbuddhismen låste upp begrepp och former i
kristendomen för mig, säger Gustav, som hade en väldigt
intellektuell inställning som ung. Han vred och vände på vartenda
ord i exempelvis Fader vår. Erfarenheten från zenbuddhismen hjälpte
honom att hitta hem till en religiositet som är mer konst än
matematik, men ändå inte mindre sann.
Även gudsbilden förändrades, från att Gud hade varit ett rätt
avlägset väsen hittade Gustav en mer omslutande helhetsbild av Gud
- I honom är det vi lever, rör oss och är till. Nuet har också
lyfts. Istället för att religiositet bara handlar om fördelar i
framtiden eller historiska händelser blir frågan »vad är Jesus i
mig, för mig nu?«
Gustav betonar att meditation inte är något anti-intellektuellt,
utan en stunds vila från tankekedjorna och att det finns stor
erfarenhet av meditation i den kristna traditionen också.
- Ja, om människor i olika traditioner har hittat samma övningar
tyder det på att det finns något i dem, inflikar Daniel och
konstaterar att en del tänker tvärtom; att om någon i en annan
religion säger samma sak devalveras värdet.
- Det betyder inte att vi ska börja recitera hjärtsutran i
kyrkan eller skapa multialtare hemma, fortsätter han. Varje
tradition förvaltar sina berättelser, ritualer och sin musik och
det ska vi vara rädda om.
Enkelt och gratis
Även om det kan verka lockande att plocka det som vid första
anblick verkar attraktivt ur varje religion är risken att något går
förlorat. Vissa begrepp tar tid att förstå.
Daniel Pettersson, som själv är zenbuddhist, tycker att svenskar
i allmänhet har en överdrivet positiv bild av buddhismen och en
överdrivet negativ bild av kristendomen.
- Det finns skitstörda buddhistiska sekter. Människor har en
förmåga att hitta på knas, oavsett vilken tradition man tillhör.
Jag brukar alltid passa på att dissa buddhismen och hissa
kristendomen, säger han och ler lite.
Enkelheten och öppenheten i den zazen-tradition som Gustavs
lärare Gudo Nishijima Roshi står för passar både Gustav och Daniel.
Morgonmeditationen de leder är öppen för alla och gratis.
- Jag stör mig på folk som försöker tjäna pengar på människors
andliga längtan, säger Daniel. Titta på vår åtta minuter långa
video om zazen. Du behöver inte veta mer för att börja.
Omsorg att gå sakta
I maj åker Gustav tillbaka till Japan för att leda en
dialogretreat tillsammans med en zenmunk där kristna och buddhister
delar meditation och tystnad i fem dagar. Kanske kan fler från
Sverige följa med nästa år. Då hoppas nätverket Anzenkai också
kunna göra en resa till franska Plum Village.
Samtidigt betonar Gustav att meditation är färskvara som behöver
bli en del av vardagen. Både han och Daniel försöker sitta en stund
varje dag. Gärna på morgonen, men som småbarnsföräldrar blir det
när det går.
- Stillhet, uppmärksamhet, balans och närvaro är några ord som
kan beskriva meditation. Men vad det verkligen är går bara att
uppleva i praktiken. Övningarna att sitta stilla och gå sakta är en
slags omsorg om både sig själv och andra, säger Gustav.
- Vi människor har en fantastisk hjärna som systematiserar och
kategoriserar. Det linjära tänkandet har gett oss uppfinningar som
klockan och almanackan, säger Daniel Pettersson. Samtidigt glömmer
vi bort att det är tankemodeller. Vi glömmer bort den lilla pojkens
fascinerade »Titta!« Barn bara upplever. Och det är det
perspektivet jag återvänder till när jag sitter på kudden.
Senast uppdaterad: 29 mars 2012

Nätverket Anzenkai växte fram ur tio års dialog mellan svenske prästen Gustav Ericsson och japanske zenmästaren Gudo Nishijima Roshi, som gjort kalligrafin av namnet.
Bild: David Dahlberg

- Det här vita, rena rummet är verkligen en oas mitt i Umeå, säger Daniel, tacksam över att de får använda lokalerna gratis.
Bild: David Dahlberg
Liten ordlista
Anzenkai är ett japanskt ord. An betyder fred
eller frid, zen är zazen (sittande meditation), och kai betyder en
grupp människor.
Anzenkai är ett öppet
nätverk för att stödja dagligt utövande av zazen. Förutom
fredagsmeditationen har även ett par retreater anordnats.
Zazen - sittande meditation
Kinhin - gående meditation
Roshi - hederstitel för äldre lärare
Zenbuddism - en gren av Mahayanabuddhismen som
fokuserar på meditation. Ordet zen är den japanska översättningen
av sanskritordet Dhyana som betyder just meditation.
Zazen är oftast grunden även för meditationen i
Umeås kyrkor. Umeå stads kyrka, Ålidhemskyrkan, Mariakyrkan, Tegs
och Backens kyrka har regelbundet meditationspass för nybörjare och
vana. Svenska kyrkan i
Umeå

Publicerad i Spira
Nr 2 2012
På webben
29/3 2012