Text Helena Andersson | 9 februari 2012

»Vårt dagliga bröd«

Bröd var den viktigaste delen av israeliternas föda. Därför kunde all mat kallas bröd, som i bönen Vår fader: ge oss idag det bröd vi behöver. Bröden var tunna, runda brödkakor som bakades varje morgon av korn, ibland vete, tillsammans med salt och surdeg. De åts med mjölkprodukter, grönsaker, frukt, kött och fisk.

 

Bröd i all hast

Vid påskhögtiden äter judar osyrat (ojäst) bröd till minne av uttåget ur Egypten, som sägs ha skett så snabbt att de inte hann jäsa degen. Brödet har inspirerat till vårt ojästa nattvardsbröd.

 

Himmelskt gott bröd

Det sägs att Gud lät manna falla ner från himlen under ökenvandringen efter uttåget från Egypten. Israeliterna livnärde sig på det och beskrev det som vitt och frasigt med smak av honungskaka. I Nya testamentet kallas mannat för bröd från himlen.

 

Underligt bröd

I Bibeln finns flera berättelser om hur mjöl eller bröd på ett mirakulöst sätt räcker längre än väntat. Till exempel berättas att Jesus mättar flera tusen människor med bara fem bröd och två fiskar.

 

Brutet bröd på kvällskvisten

Vid judiska måltider bröt husfadern bröd och delade ut till alla vid bordet. Så gjorde också Jesus, till exempel vid sin sista kvällsmåltid, som ligger till grund för nattvardsfirandet. I den tidiga kristna kyrkan kallades nattvarden för brödsbrytelsen och var utformad som en gemensam måltid där man delade med sig av maten.

 

Bröd som ger liv

I flera religioner på Bibelns tid fanns en föreställning om »livets bröd«, en himmelsk föda förknippad med evigt liv. Jesus talar om sig själv som livets bröd och det levande brödet.

Senast uppdaterad: 13 februari 2012