Text Erika H Magnusson | 15 december 2011

I lågstadiet funderade hon mer över namnet, eftersom ingen annan hette likadant. Nu tycker hon om sitt namn och får bara positiva reaktioner.

- Det är roligt att få vara lite annorlunda. Om någon säger Megha, vet alla att det är jag.

När hennes föräldrar fått klart att de skulle adoptera en flicka, gick de igenom många vanliga svenska namn innan de bestämde sig.

- I samma veva som vi fått veta att vi skulle hämta Megha, återkom jag till jobbet efter en kurs, berättar mamma Anita. Då satt en praktikant på min arbetsplats - otippat nog en tjej adopterad från just Indien.

Praktikanten Jajente Johansson uppmuntrade henne att behålla dotterns första namn om de tyckte om det.

- Hon sa att det inte är fel att låta första namnet som ofta passar barnet följa det, istället för att kalla barnet något nytt ursvenskt.

När de sedan hämtade Megha i Indien fick de veta att namnet betyder uppklarnande himmel, när molnen spricker upp efter en storm.

- Det var så vackert och passade så bra, Megha var redan som liten en öppen person som ofta sprack upp i ett leende, säger Anita.

Senast uppdaterad: 15 december 2011