Igår gjorde Ylva Eggehorn författarbesök i Umeå och Vasakyrkan för att berätta om sina två senaste böcker.
Text Erika H Magnusson | 7 december 2011
Ett tekniskt fel, flygplansbyte för passagerare och de
pepparkaksmuffins de skulle få under resan, var på vippen att
ställa in Ylva Eggehorns författarbesök i Umeå igår.
Arrangör Henrik Bergner pustar ut en kvart efter utsatt tid och
hälsar henne hjärtligt välkommen att berätta om sina två senaste
böcker En helt annan Sång och Älskade Dietrich,
käraste Maria.
Blandar nya noveller och tidlösa sagor
Ylva Eggehorn har samlat nya egna berättelser med sagor och
legender kantade av hennes reflektioner i En helt annan
sång.
Berättelser som överväldigade henne som barn gjorde verkligheten
verkligare och hjälpte henne leva skriver hon på första
sidan.
Det är något extra att lyssna till Ylva Eggehorn själv när hon
läser ur inledningen.
Berättelser kan vara förövningar, tror jag. Om de inte är
bekräftelser är de förövningar. När jag når fram till den adress
som berättelsen anger, kommer jag ha en vag känsla av att ha varit
här förut. Kan berättelser skriva oss? Inte helt och hållet, det
tror jag inte. Men de kan innehålla möjligheter. De kan öppna en
eller flera stigar för otagna steg...
- En del av de nycklar som finns här säger; Du kunde ha sjungit en
helt annan sång.
Tummelisa tog hand om sin längtan
Vi får ett smakprov till ur "Tummelisa", som gifte sig med
mullvaden och tvingades leva i mörkret tills hon lyckades fly med
svalan hon själv funnit skadad och räddat till livet i
hemlighet.
Vissa meningar läser Ylva med särskild betoning.
När hon tog hand om svalan, trotsade hon Nyttan och Mörkret och
tog hand om sin egen längtan efter frihet och ljus. Tills den blev
stark nog att bära henne därifrån.
Har skrivit om Dietrich och Marias kärleksbrev
I Älskade Dietrich, Käraste Maria får vi följa
brevväxlingen mellan Dietrich Bonhoeffer och Maria von Wedemeyer.
Ylva Eggehorn som forskat om teologen Bonhoeffer och skrivit om
honom även i boken Att ta ansvar för Gud blev
tagen när hon stötte på hans kärleksrelation.
Eftersom Dietrich som nazisternas politiske motståndsman satt
fängslad många år skedde mycket av hans umgänge genom brev.
Ylva Eggehorn vill att breven ska få tala mycket själva, men ger
också egna reflexioner till det urval hon tagit med i
boken. Hon ser språket i brevväxlingen förändras genom
åren.
Ylva Eggehorns högläsning från bland annat första mötet och
Marias första och vågade brev ger mersmak.
I juni 1942 ses de första gången. Maria bara 18 år och Dietrich 37,
platsen är hemma hos Marias favorit, mormor.
Maria är blixtrande intelligent, självsäker och hungrig på livet
och brinner för en enda sak, matematiken. Dietrich är
oppositionsman med livserfarenheter som en gång fick honom att
börja läsa teologi.