Bönepromenader är lite som ett andligt Kinderägg med tre i ett: motion, frisk luft och bön. Funkar dessutom både i grupp och på egen hand.
Text Ulrika Ljungblahd | 20 oktober 2010
Kategorier: Andlig friskvård
Sticka en bön, meditera eller tänd ett ljus. Under kyrkornas
gemensamma bönevecka i Umeå finns många olika sätt att uttrycka sin
bön. På senare år har dessutom bönevandringar blivit populära.
Visst kan begreppet ge associationer till högljudda
Jesus-manifestationer, men sådant känns väldigt avlägset när jag
slår följe med fem personer som samlats för en bönepromenad i
centrum en höstkväll.
Första stoppet är socialtjänstens verksamhet för alkohol- och
drogrådgivning vid Vasaplan. Ackompanjerade av lokalbussar och
passerande cyklister ber en del tyst och andra högt för både de som
arbetar här och besökarna. »Välsigna var och en som går in och ut
genom dessa dörrar.«
Välsignandet, alltså att önska och göra gott, återkommer. Redan
i Gamla testamentet manas människor att be för och välsigna den
stad de bor i.
- Vi uppmuntras av Paulus också att be för ledarna, även om vi
inte delar den politiska linjen, säger Roland Laestander som leder
kvällens vandring. Själv ber han gärna för stort och smått i
samhället. Han har bett för Björklöven och bönevandrat runt Volvo
när ekonomiska krisen var som djupast. Att lämna kyrkan och göra
det på plats gör bönen mer konkret.
- Vi är Guds utsträckta händer. Om vi börjar med att be så
förändras klimatet. Jag tror på bönens makt, betonar Roland.
Kvällens anhalter handlar om att uppmärksamma sociala behov i
Umeå, men de flesta bönepromenader som görs är inte så här
organiserade. När Roland går och ber på egen hand blir stunden i
naturen ett sätt att uppleva Gud utan att tanken fångas av så
mycket annat.
Vi är framme vid försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Iréne
Forsgren lägger sin hand på dörren som en bön. För henne blir
promenader i skogen och den dagliga cykelturen till jobbet ofta
tillfällen till bön. Bönefraser som »Herre, förbarma dig« kan
inrymma både barnen, krigen i världen och jobbet. Eller så blir
bönen mer som ett samtal om det som ligger nära.
- När jag cyklar kan jag be högt, eftersom ingen mer än Gud kan
höra mig då.
Se bilden i större format (pdf)
Senast uppdaterad: 9 november 2010

Bild: Lars Segerstedt
Testa själv!
Vill du vara mer utomhus? Svävar tankarna lätt iväg när du
försöker be? Har du svårt att sitta still?
Om fler än ett svar blir ja - kanske värt att testa
bönevandring.
Gör så här:
- Välj en lämplig runda i omgivningen.
- Upprepa korta böner i samma rytm som du går. Till exempel:
Jesus, förbarma dig eller Välsigna och bevara
- Småprata med Gud om det som ligger nära, som när du går i
sällskap med en vän.
- Stanna till vid platser som är viktiga för dig, till exempel
barnens dagis, vårdcentralen och vackra skogsdungen.
- Svårt att formulera något över huvudtaget? Att gå promenaden
kan vara en bön i sig.

Publicerad i Spira
Nr 5 2010
På webben
20/10 2010