Spira

De bakar stora, de bakar små ...

Receptet är enkelt. Av mjöl och vatten bakas i snitt 8 000 oblater varje dag i Sveriges största oblatbageri. Försäljningen går stadigt uppåt. Särskilt populära är de glutenfria oblaterna. Men fullkornsvarianten lär dröja.

På Söders höjder, med en mäktig utsikt över centrala Stockholm, ligger Ersta diakoni och Ersta oblatbageri. Härifrån kommer det vita, tunna nattvardsbrödet som prästen räcker fram efter att ha sagt: »Kristi kropp för dig utgiven«. Varje oblat har stansats, granskats och packats för hand. Bara hela, fina oblater ska serveras nattvardsgästerna.

- Det gäller att vara noggrann, berättar Iris Johansson, medan hon varsamt packar oblaterna i rör om 100 stycken. Just dessa ska skickas till Svenska kyrkan i New York.

Iris Johansson och Greta Johansson är två av tio-tolv volontärer som regelbundet hjälper till i bageriet. Deras ideella arbete är förutsättningen för att verksamheten ska gå med plus. På så sätt kunde drygt två miljoner kronor skänkas förra året till Erstas verksamhet för anhöriga till drogberoende och det skyddade boendet för kvinnor och barn.

- Vår drivkraft är att tillverkningen ska ge ett överskott som vi kan dela med oss av, berättar Mikael Halldin, diakon och ansvarig för oblatbageriet. Jag brukar tänka att när du äter en oblat från Ersta delar du nattvard med någon annan, som kanske inte kan komma till mässan.

Tillverkningen är i stort sett densamma som när bageriet invigdes för knappt hundra år sedan. Tidigt på morgonen blandas smeten enligt »det hemliga receptet«, som består av åtta liter vatten och tio liter mjöl.

Sedan 800-talet gräddas oblater mellan två järnplattor med graverat mönster. När järnen hölls över öppen eld kunde man bara baka tre-fyra oblater i taget. Numera påminner de elektriska järnen om rullråns- eller våffeljärn och kan grädda 44 små eller 10 stora oblater åt gången. De smörjs med bivax och när järnen är 140 grader kan gräddningen börja. De erfarna bagarna hör på ljudet när brödet är klart. De färdiga oblatkakorna påminner om gamla grammofonskivor när de placeras i vinylställ för att torka innan varje oblat stansas ut och paketeras.

De finaste vetekornen

I bageriets början valdes de finaste vetekornen ut och maldes under bön och sång. Fortfarande sker arbetet med värdighet. Varje dag inleds till exempel med en gemensam psalm, men på radion spelas så väl O store Gud, som popmusik från reklamkanalerna och direktsända förhör från konstitutionsutskottet.

- Det är ju inget välsignat bröd vi håller på med, säger Mikael Halldin. Men det ska bli.

Samtalen om tro och liv blir ofta livliga bland anställda och volontärer som är såväl pingstvänner som katoliker och ortodoxa kristna från Etiopien, Polen, Finland och Sverige. Alla är kyrkligt aktiva, även om det inte är något krav. Många har jobbat som diakoner innan pensioneringen, däribland Greta Johansson, 90 år. Hon kom till Ersta sjukhus redan 1938 och har sedan 80-talet periodvis hjälpt till i bageriet.

I framtiden lär ändå fler volontärer behövas, för oblatförsäljningen går stadigt uppåt. En av förklaringarna är att nattvarden firas oftare och blivit något av var mans egendom.

Fria från gluten

Varför oblaterna fått sitt specifika utseende, vet inte Mikael Halldin. Troligtvis är det en kombination av praktiska och estetiska skäl. Att nattvardsbrödet ser likadant ut år efter år innebär inte att utvecklingen på bageriet stannat upp. Den största förändringen som skett av själva oblaterna är att allt fler är glutenfria, numera uppemot 80 procent.

Nyligen fick förpackningarna också ett modernare utseende med ny grafisk form.

- Rören är nog Ersta diakonis största reklampelare. När oblaterna är slut blir de ju ofta pennställ i barnlokaler och på kontor, säger Mikael Halldin glatt.

Inte på konditoriet

Om Ersta diakoni är välkänt hos Svenska kyrkans församlingar är det annorlunda i frikyrkorna. Dessutom använder dessa hembakt bröd i större utsträckning, även om allt fler börjat köpa färdiga oblater. Därför har oblatbageriet för första gången nyligen annonserat i frikyrkliga tidningar. Oblaterna säljs dock inte till vem som helst. Konditorier som vill kröna sina bakelser med en oblat får konsekvent nej.

För att sänka omkostnaderna så överskottet till det sociala arbetet blir större har data- och kundsystemen effektiviserats. Sedan en tid kan oblaterna till exempel beställas via Internet och så småningom hoppas Mikael på ett prenumerationssystem för församlingarna så leveranstiderna kan bli kortare.

Han fantiserar också om ett slags pantsystem på behållarna, men det tillåter inte livsmedelslagen av hygieniska skäl. Någon brist på idéer för oblatbageriet i framtiden råder verkligen inte.

- Kanske fullkornsoblater är nästa steg så här i GI-tider. Men det tror jag knappast, säger Mikael Halldin och skrattar.

Senast uppdaterad: 14 april 2010

Dela

Iris Johansson packar omsorgsfullt 100 oblater i varje rör.

Bild: Anna Ågrahn

En efter en stansas oblaterna ut. Hantverk kombineras med industriell produktion när två miljoner oblater bakas per år.

Bild: Anna Ågrahn

Krucifixet på oblaterna återfinns som altartavla i Ersta kyrka

Bild: Anna Ågrahn

Om Oblater

Ordet oblat kommer från latinets oblatum som betyder det framsatta, det offrade. Ursprungligen syftade det på brödet som de första kristna hade med sig till nattvardsmåltiderna. Så småningom blev det benämningen på de tunna, vita kakor av osyrat bröd som används vid nattvarden.

Sedan 800-talet använder västkyrkan osyrat, alltså ojäst bröd, i nattvarden, precis som vid påskmåltiden när Jesus sade åt lärjungarna att äta och dricka till hans minne. Den tidiga kristna kyrkan använde istället vanligt jäst bröd för att understryka att Jesus var människa och åt som alla andra.

Läs mer om nattvard

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!