Spira

Arkitekten Bertil gillar ljus från ovan

Det mest intressanta uppdraget är att rita en kyrka, tycker Bertil Håkansson, som är arkitekten bakom tre av Umeås kyrkobyggnader. Just nu skissar han på glaskupoler till moskén som ska byggas på Ålidhem.

Fyra gånger har Bertil Håkansson fått arkitekturpriset Umespiran. Karin Eriksson, som är ordförande i Föreningen byggnadskultur i Umeå, som delar ut priset, beskriver Bertil som en omsorgsfull och lyhörd arkitekt. Hennes favoritbyggnad är den han senaste fick priset för – Katolska kyrkan, som stod färdig 1993.

– Jag fick stor frihet i ritningsarbetet och hade ett fint samarbete med församlingen och biskopen, berättar Bertil Håkansson, när vi träffas i det åttkantiga kyrkorummet.

När jag nämner att jag alltid tyckt att Katolska kyrkan utifrån påminner om en delikat bakelse säger Bertil att det antagligen beror på det rosa taket. Egentligen var det tänkt att kyrkan skulle ha haft ett koppartak, men på grund av kostnaden fick den ett tak av lackerad plåt istället.

– Så kan det vara i många projekt. Planerna ändras av olika anledningar, säger han.

Bertil Håkansson var intresserad av hus redan som barn och minns att han ritade av olika husfasader vid gatan där han växte upp i Östersund. Efter arkitektstudier i Stockholm och anställning hos sin lärare Peter Celsing, hamnade Bertil Håkansson i Umeå i början av 1970-talet. Ett av hans första större projekt

i den nya hemstaden var Skogshögskolan, som gav honom den första Umespiran.

Gillar japansk arkitektur

Där han nu sitter i kyrkbänken i Katolska kyrkan tar han fram bilder och visar några av sina projekt. Det är allt ifrån Aula Nordica, Iksu-hallens bad och Norrlandsoperan till träbebyggelse i kvarteret Slöjdaren Väst på stan. Finns det något drag i arkitekturen som förenar hans olika projekt?

– Ja, jag arbetar bland annat med olika typer av spröjsverk, säger han och visar på takfönstret mitt i Katolska kyrkan och glaspartierna längst bak i kyrkorummet.

– Det är en inspiration från äldre japansk arkitektur. Det är den arkitektur jag känner starkast för, tillsammans med äldre svensk bebyggelse som Västerbottensgårdar.

Bertil har varit på väg till Japan flera gånger, för att studera landets byggnadskonst på plats, men ännu inte kommit iväg.

I mitten av 1970-talet kom Bertil Håkansson i kontakt med Umeå stadsförsamlings dåvarande kyrkoherde Karl-Gunnar Grape. Bertil fick i uppdrag att rita om den runda Konsumbutiken på Västerslätt till en stadsdelskyrka. 1977 invigdes så hans första, men inte sista, kyrkoprojekt. Genom åren har han ritat fem kyrkor, varav tre i Umeå, samt en tillbyggnad till kyrkan i Holmsund. Förutom Västerslättskyrkan och Katolska kyrkan har han ritat Mariakyrkan som invigdes 1981.

Idéerna till sina projekt får Bertil Håkansson genom att studera andra kyrkobyggnader. Han har också fått inspiration från sitt arbete med Peter Celsing, som var föregångsman

i utvecklingen av moderna stadsdelskyrkor på 1950-talet.

Just att rita en kyrkobyggnad är det mest intressanta uppdraget man kan få som arkitekt, menar Bertil.

– Arbetet med kyrkobyggnader innebär en stor frihet. Ofta är det engagerade personer

i projektgruppen, som bidrar till intressanta diskussioner, berättar han.

Ljus från ovan

Bertil håkansson har ingen särskild relation till religionen, och går inte så ofta i kyrkan. Men religionstillhörigheten har ingen stor betydelse när man ritar kyrkobyggnader, menar han. Det viktiga är att skapa rum som är lämpliga för verksamheten och tillgodose önskemålen från församlingen.

– Till exempel här i Katolska kyrkan önskades koret lite upphöjt, till skillnad från andra kyrkor, för att passa deras liturgi. Biskopen ville också att alla i församlingen skulle befinna sig nära koret, så kyrkorummet utvecklades till en oktagon, berättar han.

Men en kyrkolokal ska inte bara vara ändamålsenligt för verksamheten, utan också förmedla en känsla av andlighet eller Gud. Hur bygger man det?

– Det man eftersträvar är det högtidliga och sakrala. Det åstadkommer man genom ett monumentalt rum med rymd och enkelhet. Ljussättningen ska också vara optimal. Man upplever lättare andlighet med vackert ljus.

Kyrkorummet i Katolska kyrkan får sitt dagsljus från två takfönster. Just ljus som faller in ovanifrån har blivit allt viktigare för Bertil Håkansson. I sitt nuvarande projekt, moskén på Ålidhem, arbetar han med att utforma moskéns karakteristiska kupoler i glas.

– Jag vill fånga det speciella ljuset som finns här i norr, säger han.

Moskén har likheter med kyrkor

Att det ska byggas en moské på Ålidhem har väckt motstånd hos en del av de boende

i området. Bertil tror inte att de kommer att få gehör för sina senaste krav, men det är en ny erfarenhet för honom att vara inblandad i ett omstritt projekt.

Uppdraget att rita moskén fick Bertil från muslimska föreningen i Umeå via kommunens samhällsbyggnadskontor, sedan den förre arkitektens ritningar visat sig bryta mot stadsplanebestämmelserna. Han har hämtat kunskaper om moskébyggande genom att läsa på så mycket han kunnat om moskéer och genom samtal med byggnadskommittén.

– Även om skillnaderna är stora finns det också likheter mellan moskéer och kyrkor. Man vill ha ett centralt rum, en entréhall och olika samlingssalar, säger Bertil.

..................................................................

Om Bertil Håkansson

Bor: Västerbottensgård i Röbäck.

Familj: Fru och tre utflugna barn.

Aktuell: Arkitekt för moskén i Umeå.

Senast lästa bok: Norwegian Wood

av arkitekten Wenche Selmer.

Förebild: Alvar Aalto.

Favoritplats: Ateljén i Röbäck.

Fritidsintressen: Bilder – akvarell, tusch och collage.

Kända byggnader: Norrlandsoperan, iksu simhall och träbebyggelse

i kvarteret Slöjdaren, Väst på stan

Senast uppdaterad: 23 februari 2010

Dela

Katolska kyrkan, ritad av Bertil Håkansson, röstades fram som Umeås vackraste byggnad

Bild: Johan Gunséus

Jämtlandsfödde Bertil Håkansson inspireras av japansk arkitektur

Bild: Johan Gunséus

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!