Spira

Teckenfylld julvandring

I Ålidhemskyrkans kapprum är stämningen hög, men ljudnivån låg. Samtalen förs på teckenspråk. Här har 70 personer i blandade åldrar samlats till dövkyrkans första julvandring.

Genom att taklampan släcks och tänds påkallas vår uppmärksamhet. Barnen söker sig till sina föräldrar när vi delas in i tre grupper som ska få följa varsin guide på en resa till Palestina. Resan börjar med en lång, tygklädd tidstunnel som ska föra oss tillbaka till år 1.

Ängel och russin

Vid tunnelns slut väntar Maria, som bjuder oss på russin när en ängel plötsligt uppenbarar sig ovanför våra huvuden. Ängeln berättar att Maria ska föda ett barn, som ska bli världens frälsare. Därefter skickas vi iväg till Josefs snickarverkstad. Han har också fått besök av en ängel och vet att Maria väntar ett barn som han inte är pappa till. Nu undrar han vad han ska göra.

– Ska jag fortfarande gifta mig med henne? frågar han oss.

– Jaaa, tecknar barnen till svar.

Alla roller i julvandringen spelas av elever på teckenspråkstolkutbildningen på Strömbäcks folkhögskola, och det är tack vare det samarbetet vandringen har kunnat genomföras, berättar Christina Forsman, diakon i dövkyrkan i Umeå.

Första året för döva

Julvandringar i Ålidhemskyrkan är tradition, men det är första året man har anordnat en julvandring för döva. Idén kommer från en föräldragrupp, som brukar samlas en gång i veckan och stödja varandra i att vara döva småbarnsföräldrar.

– De väckte idén om en julvandring för barn till döva föräldrar, för att förmedla julstämning också till de familjerna, berättar Christina Forsman.

Efter en skattskrivning och ett besök hos herdarna vid deras lägereld skickas vi att följa stjärnan till stallet med det nyfödda Jesusbarnet. Under en vacker stjärnhimmel väntar Josef och Maria på oss med Jesusbarnet i krubban. Tillsammans sjunger alla Stilla natt på teckenspråk, ackompanjerade av Carola på cd.

Därefter går resan tillbaka till år 2003 och vi bjuds på glögg och risgrynsgröt.

Stampar i golvet

Vandringen var spännande, tyckte sexårige Fredrik Levin. Det roligaste var att stampa i golvet för att väcka Josef, när han låg och sov i snickarverkstan.

– De har lagt ner ett enormt arbete på att förbereda vandringen. Barnen blev helt fängslade. Det är kul att kunna göra något extra som förgyller vardagen, säger Fredriks mamma, Madeleine Levin, som är med i föräldragruppen.

Hon hoppas att vandringen kommer att anordnas nästa år också. Och det lovar Christina Forsman att den gör, om bara samarbetet med Strömbäckseleverna fortsätter.

Dela

En nyvaken Josef visar vad han tillverkat i snickarverkstaden.

Bild: Ulrika Ljungblahd

”Kristus till jorden är kommen…” Josef (Mikael Eskolin) och Maria (Märta Söderberg) tecknar ”Stilla natt”.

Bild: Ulrika Ljungblahd

Fredrik och Madeleine Levin hoppas att det blir en julvandring även nästa år.

Bild: Ulrika Ljungblahd

Spiras nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress och klicka på Prenumerera, så får du vårt nyhetsbrev direkt i din mailbox!